This thesis describes how the punk movement was started in Sweden and how it continued to grow in the late 70's. The main questions are: How was the punk movement regarded in Sweden?; How did punk reflect the society? and What does the term punk represent?The study is based on journalistic texts in newspapers and magazines from the period of the breakthrough of punk. The work is based on a methodical review of the material and is organized thematically under topics like opinions, gigs, clothing and music. Initially, punk lead to misunderstandings and misperceptions since few people knew what punk was all about.

The purpose of this essay is to investigate what it means to be a punk in Linköping, Sweden today. This is done by interviewing four informants on a number of topics. The topics being discussed are appearance and values. The topics ?values? contains a number of sub-topics, but the emphasis is put on D.I.Y-ideals and equality.D.I.Y-ideals (Do It Yourself-ideals) are important.

I och med min kontakt med invandrarungdomar i skolan har jag ställt mig frågan om relationen mellan muslimska tjejer och idrottsutövande. Den kontakt som jag har fått inom skolan med muslimska tjejer och idrott är positiv över lag och detta gör att den bild som media ofta visar med stereotypa bilder av islam inte stämmer. De frågeställningar som belyses i denna undersökning är hur muslimska tjejer ser på idrott och idrottsutövande och om idrottsföreningar gör någonting för att integrera dessa tjejer i sin verksamhet.För att besvara frågeställningarna utgår jag ifrån en intervjustudie med fyra muslimska tjejer. Resultatet av denna undersökning visar att tre av de muslimska tjejerna som blir intervjuade är positiva till ett aktivt idrottsutövande. Samtidigt är det en av tjejerna som säger att hon inte får hålla på med idrott på grund av religionen.

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda.

Syftet med detta examensarbete var att anpassa webbtexter omTjejjouren Meja till tjejer i åldern 12-20 år och att utforma dessa så att de inger trygghet hos mottagaren. Genom att utgå ifrån den otrygghet tjejer kan känna när de ska kontakta jouren skapades texter som ska göra så att tjejer vågar söka stöd. Arbetet fokuserar på språklig och innehållsliga aspekter som är viktiga för att mottagaren ska känna sig trygg med texterna..

En undersökning rörande tjejtidningars betydelse för unga tjejer gällande skönhetsideal, sex, mode, kändisfixering och identitet. Som metod använde vi oss av gruppintervjuer med unga tjejer i åldrarna 14 och 17 år..

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda. För att finna våra karaktärer sökte vi i hela södra Sverige.

Syftet med denna uppsats var att undesöka varför så få tjejer väljer Energiprogrammets inriktning drift och underhåll. Som metod för insamling av data valde jag intervjuer, dessa har genomförts med fem tjejer som varit elever på programmets inriktning..

Antalet tjejer på elprogrammet/datorteknik har alltid varit lågt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda på vilka faktorer som hindrar tjejer från att söka elprogrammet och om man kan påverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks är sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man använder sig av tekniken. Det finns både faktorer som går att påverka och faktorer som inte går att påverka. Samhällets inställning till tjejer som satsar på teknik är svårare att påverka än att tjejer inte tycker att datorer och teknik är roligt. Undersökningen visar att det största problemet är tjejernas tilltro till sin praktiska förmåga, men det verkar i alla fall som att det går att påverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

I denna uppsats kan man ta del av varför allt fler unga tjejer förskrivs antidepressiva mediciner och varför tjejer överhuvud taget får mer depressioner än killar. Man kan läsa bakomliggande fakta om antidepressiva mediciner och depressioner, de sociala faktorerna till varför unga drabbas av depressioner samt identitetens betydelse. Slutsatsen av denna uppsats är att också killar drabbas av depressioner men att det visar sig på andra sätt, till exempel som aggressivitet. De tar inte heller kontakt med vården på samma sätt som tjejer, och av denna anledning blir det fler tjejer numerärt inom psykiatrin och det bör också vara därför som tjejer förskrivs mer antidepressiva läkemedel. För några år sedan lanserades ett nytt preparat som var mer lämpade för barn och ungdomar.

Syftet med denna studie har varit att med uppgifter från UngDOK beskriva likheter och skillnader samt vilka riskfaktorer som förekommer hos tjejer i åldrarna 13-24 som påbörjat behandling för missbruksproblem som avsiktligt skadat sig själva, respektive inte skadat sig. Enligt tidigare forskning var psykisk ohälsa, förekomst av misshandel/våld under uppväxten och utsatthet för misshandel/våld ? och övergrepp riskfaktorer. Resultatet visade att av totalt 179 inskrivna tjejer var det 71 tjejer som avsiktligt skadat sig någon gång och 83 tjejer som inte skadat sig. Resultatet visar att de största skillnaderna hos de tjejer som avsiktligt skadat sig, respektive inte skadat sig förekommer där alkohol- och drogmissbruk förekommit under uppväxten, blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld/övergrepp samt upplevt psykisk ohälsa.

Tjejer i årskurs nio är en riskgrupp för att utveckla ohälsa. Två symtom på ohälsa är negativ självbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien är att undersöka om det finns specifika samband mellan självbild och coping hos tjejer i årskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i självbildsformuläret Jag tycker jag är och copingformuläret Brief Cope. Resultaten visar på att tjejer med negativ självbild använder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin självanklagelse än killar med negativ självbild.

Uppsatsen är ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslärare tänker kring frågan: ?varför är det så få tjejer som väljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de närmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet är ett antal intervjuer med trum- och slagverkslärare, som arbetar på kulturskolor och på gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vår analys visar att lärarnas uppfattning är att det är traditionella könsmönster och traditioner som står i vägen för att fler tjejer skulle välja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte på något sätt är sämre än killar på att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jämförelse med killarna. Ett problem är att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Uppsatsen är ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslärare tänker kring frågan: "varför är det så få tjejer som väljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de närmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet är ett antal intervjuer med trum- och slagverkslärare, som jobbar på kulturskolor och på gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vår analys visar att lärarnas uppfattning är att det är traditionella könsmönster och traditioner som står i vägen för att fler tjejer skulle välja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte på något sätt är sämre än killar på att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jämförelse med killarna. Ett problem är att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Den här uppsatsen undersöker punken och några aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka några av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nämns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare på. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som låg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag åt Pistols har också lagt grunden för föreställningen om vad punkestetik är. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tänkas fungera utifrån en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet.